Resultaten av den 38: e sessionen av rådet för utrikesministrar i organisationen för islamiskt samarbete

Den 28-30 juni 2011 i Astana (Kazakstan) hölls den 38: e sessionen av rådet för utrikesministrar i Organisationen för Islamiskt samarbete under parolen "Fred, samarbete och utveckling". Det deltog i 18 ministrar, 38 statsministrar och biträdande utrikesministrar i organisationens medlemsländer. Talare vid invigningsceremonin för den 38: e sessionen i OIC: s ministerråd föreslog presidenten för Republiken Kazakstan, Nursultan Nazarbayev, ett antal initiativ för gemensamma åtgärder.

I synnerhet föreslogs det att skapa en dialogplattform för en grupp av de 10 muslimska ekonomierna, att utveckla en interaktiv strategi för ekonomisk utveckling i OIC: s medlemsländer, ett ömsesidigt system för livsmedelsbistånd i form av en regionalfond av FAO-typ, inklusive möjligheten att skapa en matpool i intresserade länder.

Ledaren för Kazakstan föreslog också att utveckla och anta en gemensam handlingsplan för investeringar och tekniskt samarbete inom energisektorn inom ramen för OIC, skapa ett internationellt innovationscenter och skapa stödsystem för små och medelstora företag.

President N. Nazarbayev sade också att Kazakstan hade lagt fram sitt kandidatur för att vara värd för EXPO2017-världsutställningen om ämnet ”Framtidens energi” och uttryckte hopp om att OIC: s medlemsstater skulle stödja detta initiativ. Deltagarna i mötet nådde enighet om att den muslimska världen är på gränsen till en ny era av utveckling.

De dramatiska händelserna som äger rum i Nordafrika och Mellanöstern är en tydlig manifestation av behovet av grundläggande, sociala och ekonomiska reformer samt modernisering. Dagordningen för rådet för utrikesministrarna var mycket omfattande.

Den politiska kommittén behandlade frågor relaterade till Palestina och den arabisk-israeliska konflikten, andra händelser i olika regioner i den muslimska världen, liksom stöd för den socioekonomiska rehabilitering av Afghanistan, möjligheter till utökat samarbete med andra regionala organisationer, nedrustningsfrågor, kampen mot terrorism, extremism och narkotikahandel, FN-reform.

Inrättandet av en oberoende permanent kommission för mänskliga rättigheter är ett av de viktigaste konkreta besluten. Medlemsstaterna uttryckte sin vilja att ytterligare utforska organisationens potential för att stärka internationell säkerhet, fred och konfliktlösning.

Under mötet antog deltagarna relevanta regler för observatörsländer i organisationen. Vid ekonomiska sessioner uppmärksammades sådana aspekter som utvidgningen av handeln och ekonomiska förbindelserna mellan medlemsländerna, utvecklingen av jordbrukspotential och utvidgningen av samarbetet inom transport- och finanssektorn. Frågorna om vidareutveckling av samarbete inom vetenskap och teknik, hälso- och sjukvård, miljöskydd och humanitärt bistånd studerades.

Handlingsplanen för Organisationen för islamiskt samarbete för Centralasien antogs. Medlemsstaterna beslutade också att hålla toppmöten med statschefer en gång vartannat år, och inte i tre, som det var tidigare.

Som ett resultat av sessionen antogs Astana-deklarationen, vilket återspeglar de viktigaste frågorna som Ummah står inför.

I allmänhet var detta enligt deltagarna en historisk session som ägde rum i ett svårt och ganska avgörande ögonblick i den islamiska världens historia. De var också enhälliga i att det var den speciella och livgivande Anden Astana, som tidigare hade hjälpt Kazakstan att lyckas vara värd för OSSE: s toppmöte 2010, hjälpt till att skapa en atmosfär som gynnade förändring och förnyelse och stärkte samförstånd bland OIC: s medlemsländer.

Det kan sägas att en ny etapp i organisationens historia började med Astana - medlemsländerna beslutade om ett nytt namn och en ny logotyp för organisationen. Genom att ändra namnet till Organisationen för islamiskt samarbete visade deltagarna i sessionen sin vilja att ändra, anpassa sig och uppdatera.

Enligt ambassaden i Kazakstan i Förenade Arabemiraten